Dont you cry for Runtie Prest & lite till
27-28 augusti 09

 

i torsdags var vi hos mamma och passade på att träffa morbor + fru som var där och hälsade på. väldigt roligt att träffa dom - det var några år sen sist. t sitter i soffan med sin nya 'tama'.


vi äter fläskytterfilé och potatissallad med mycket vitlök och örter

 


dagen efter, på fredagen, åker jag och ida upp till stockholm för att se på annika som ska spela teater - premiär på 'don't you cry for runtie prest'. vi har ett par timmar innan föreställningen börjar och går och äter sushi. jättegott och ida ser klurig ut.

 

när vi käkat klart går vi tvärs över gatan till ett café och fikar gott. som ida sa: det är ju fredag och vi är i stockholm! (= läge att njuta). ida äter en fin katalan.


jag blir överlycklig när jag ser att det finns såna här små delikata saker. 'äntligen får jag äta en macaron!' tänker jag. men får veta av tjejen bakom disken att det inte är ngn macaron, utan nåt annat som, om jag minns rätt vad hon sa, uttalas [marån]. hon sa vidare att dessa är väldigt lika macaroner.

någon som känner till om det finns två snarlika såna här kakor med snarlika namn eller om detta faktiskt är en macaron? väldigt god var den iaf, smakade apelsin och choklad.

 


plötsligt kommer en gammal kompis till i fram. världen är liten. kompisens hand till vänster och våra blommor till annika till höger.


den här utsikten kan man också ha när man sitter på café

 

sen blir det dags att gå iväg till teatern. vi står utanför och väntar en stund.


fin bakgård

 

vi har gått in och tagit plats. publiken sitter nära scenen, som är snyggt upplyst.

tre av skådisarna kommer in och ställer sig vid varsitt fönster medan publiken sätter sig klart


annika ser stenhård ut. hon ska spela en inte alltför sympatisk tonårsmamma.
varma glada annika är bortblåst.

 

efter en stark och omtumlande föreställning tackar dom duktiga skådisarna för sig. bra pjäs och bra spel. musik, ljus, bildspel - allt var toppen.

man blev ganska omruskad och fick sig en rejäl tankeställare. men det fanns även tillfälle för skratt. skönt att det på något sätt fanns hopp på slutet.

en tjej springer efter blommor till ensamblen. applåderna rungar (till höger).


annika har fått blommorna från oss

 

fantastiskt bra jobbat annika!
du var grym i dubbel bemärkelse!

 

 

klicka bort fönstret

och skriv en kommentar!

:)

 

c josefina ågren